Från förmörkelse till förmörkelse, en ny riktning för mänskligheten

Vi befinner oss mitt i processen

Solförmörkelsen den 12 augusti har passerat, men den berättelse som öppnades då har egentligen bara börjat. När ljuset förändrades över Sverige blev det för några ögonblick möjligt att uppleva något som vi annars mest känner till intellektuellt. Vi lever på en planet som rör sig genom rymden. Månen rör sig omkring Jorden, Jorden omkring Solen och hela vårt solsystem är en liten del av ett betydligt större kosmiskt sammanhang. Astrologiskt blir en förmörkelse därför mer än ett enskilt datum. Den kan betraktas som en portal mellan olika utvecklingsfaser. Något avslutas, något nytt planteras, men vi vet sällan omedelbart vad det nya kommer att bli. I texten om perioden efter solförmörkelsen använde jag bilden av ett frö som först gror under jorden, osynligt för ögat. Det är fortfarande en bra bild. Något kan redan ha börjat förändras långt innan vi kan formulera vad förändringen innebär.

Jag skrev inför solförmörkelsen om den som ett symboliskt startskott för nästa fas i övergången till Vattumannens tidsålder. Det betyder inte att världen plötsligt förändrades den 12 augusti. De stora förändringar vi befinner oss i sträcker sig över många år och decennier. Men vissa ögonblick samlar flera större cykler på ett sätt som gör riktningen tydligare, och solförmörkelsen var ett sådant ögonblick. Nu kommer nästa steg. Den 28 augusti möter vi fullmånen och månförmörkelsen i Fiskarna. Solen befinner sig i Jungfrun och Månen mittemot i Fiskarna. Det som planterades i Lejonets eld förs därmed vidare in i en helt annan polaritet. Från hjärtats skaparkraft och frågan om vilka vi är går rörelsen mot integrationen mellan det jordiska och det själsliga, mellan vardagens konkreta liv och vår djupare känsla av mening. Det är inte en ny berättelse, utan nästa kapitel i samma berättelse.

Solförmörkelsen satte tonen

Solförmörkelsen den 12 augusti inträffade i Lejonet nära Södra Noden och riktade därför uppmärksamheten både mot Lejonets ljus och mot det vi redan bär med oss. Södra Noden handlar i mitt sätt att arbeta med astrologi inte om att det förflutna ska kastas bort. Den representerar erfarenhet. Allt vi har levt, lärt oss och utvecklat finns där, men erfarenhet kan bli antingen visdom eller en vana som hindrar fortsatt utveckling. Det är därför förmörkelser vid Södra Noden kan vara så betydelsefulla. De frågar vad vi vill bära vidare och vad som har fullgjort sin uppgift. Lejonet gör frågan personlig. Vem har jag blivit? Vad är verkligen mitt? Vad kommer från mitt hjärta och vad har jag lärt mig att vara för att passa in? Hur mycket av mitt ljus vågar jag faktiskt leva? I den tidigare bloggen beskrev jag just solförmörkelsen som ett möte mellan Lejonets hjärta och Vattumannens framtidsvision, där det individuella ljuset inte behöver stå i motsats till den större helheten. 

Den processen avslutas inte när förmörkelsen är över. Solförmörkelsen sätter en ton som fortsätter att utvecklas under det kommande halvåret fram till nästa solförmörkelse. Eftersom vi samtidigt befinner oss i början av den nya nodaxeln Lejonet och Vattumannen finns också ett ännu längre perspektiv. Om ungefär ett år möter vi åter en solförmörkelse vid Södra Noden, vilket kan föra samma övergripande utvecklingsprocess ytterligare ett steg. Vi behöver alltså inte förstå allting nu. Ett frö behöver tid. Förmörkelserna kan ses som markörer längs en längre väg där det som först bara anas gradvis får en tydligare form.

Månförmörkelsen i Fiskarna, från vilja till överlämnande

Den 28 augusti kommer fullmånen i Fiskarna samtidigt som månförmörkelsen. Symboliskt är kontrasten mot solförmörkelsen fascinerande. Lejonet vill uttrycka sitt unika jag, skapa och följa hjärtat, medan Fiskarna öppnar mot intuitionen, överlämnandet och upplevelsen av att vara en del av något större. Mittemot Månen står Solen i Jungfrun och här möts himmel och jord. Fiskarna söker det gränslösa, intuitiva och själsliga. Jungfrun frågar hur detta ska levas i kroppen, vardagen och det konkreta livet. Det är en polaritet som jag tror blir allt viktigare under den tid vi går in i.

Andlighet kan inte enbart handla om att lämna det jordiska bakom oss. Vi är här på Jorden och har kroppar. Vi behöver mat, sömn, natur, relationer och mening. Vi behöver kunna ta hand om varandra och leva våra vanliga dagar. Den nya människan behöver därför inte fly Jorden för att bli mer andlig, utan bli mer närvarande på Jorden. Fiskarnas vision behöver Jungfruns jord, precis som Vattumannens medvetande behöver Lejonets hjärta. Jag har återkommit till detta under den senaste perioden, inte minst genom min egen läkningsprocess. Kroppen är inte något som ska släpas med medan själen utvecklas. Kroppen är en del av vägen. Att vila, rörelse, äta bra, sätta gränser och skapa balans mellan att ge och ta emot kan också vara andliga handlingar. 

Månförmörkelsen blir därför en möjlighet att gå djupare in i det som solförmörkelsen öppnade. Fullmånen belyser och Fiskarna kan hjälpa oss att släppa sådant som inte längre behöver hållas fast. Det behöver inte innebära dramatiska yttre förändringar. Det kan handla om gamla känslor, föreställningar eller bilder av vilka vi måste vara. Solförmörkelsen planterade fröet. Månförmörkelsen kan visa vad som behöver lösas upp för att fröet ska kunna fortsätta växa.

Sabiansymbolen, A church bazaar

Månens Sabiansymbol vid förmörkelsen är 5° Fiskarna, ”A church bazaar”, en kyrkobasar, med nyckelordet Benefit, gagn eller nytta. Det är en jordnära symbol för Fiskarnas andlighet. Människor samlas kring något gemensamt, bidrar med det de har och skapar tillsammans något som kan komma fler till del. Det andliga stannar alltså inte i den enskilda människans inre upplevelse utan får en konkret form genom gemenskap, givande och mottagande. Det passar ovanligt väl in i förmörkelsens större budskap. När gamla gränser och föreställningar löses upp handlar nästa steg inte enbart om vår egen utveckling, utan också om vad vår erfarenhet, kärlek och medvetenhet kan bidra med till andra. Fiskarnas känsla av enhet behöver få landa i det mänskliga livet, precis som Jungfrun mittemot påminner oss om att de stora visionerna till sist måste omsättas i något verkligt.

Noderna har bytt tecken, en ny utvecklingsaxel

Mitt i denna förmörkelseperiod har också en större astrologisk förändring skett. Månnoderna har lämnat axeln Fiskarna och Jungfrun och gått vidare till Vattumannen och Lejonet. Norra Noden befinner sig nu i Vattumannen och Södra Noden i Lejonet. Det är betydelsefullt eftersom noderna beskriver en kollektiv utvecklingsriktning. Södra Noden visar erfarenheter och kvaliteter som redan är starkt utvecklade, medan Norra Noden pekar mot ett område där något nytt behöver växa. Lejonet har lärt oss om individualitet, skaparkraft, självuttryck och hjärtats ljus. Vattumannen frågar vad vi ska göra med detta ljus tillsammans.

Här öppnas frågor som kommer att följa oss under de kommande åren. Hur skapar vi gemenskaper där människan får vara unik utan att förlora känslan av helhet? Hur använder vi tekniken utan att tekniken börjar använda oss? Hur förenar vi intelligens med visdom? Hur kan det individuella medvetandet bli en del av ett större mänskligt medvetande utan att människan förlorar sin frihet? Den nya tiden kräver inte mindre individualitet. Den behöver människor som känner sig själva tillräckligt väl för att kunna samarbeta utan att försvinna in i gruppen. Lejonet och Vattumannen behöver därför inte bekämpa varandra. Hjärtats individuella ljus och helhetens större perspektiv behöver integreras. Det temat fanns redan tydligt i upptakten till solförmörkelsen och blir genom nodernas teckenbyte en betydligt längre utvecklingslinje. 

De yttre planeterna visar att förändringen är större

Bakom förmörkelserna och nodernas rörelse finns de ännu långsammare planetcyklerna. Pluto har gått in i Vattumannen, Saturnus och Neptunus har gått in i Väduren och Uranus har gått in i Tvillingarna. Fyra yttre planeter har därmed på relativt kort tid påbörjat nya kapitel i sina långa cykler. Det är en av anledningarna till att denna period känns så betydelsefull. Vi betraktar inte enbart en förmörkelse eller ett teckenbyte, utan flera långsamma rörelser som tillsammans beskriver en större övergång.

Pluto i Vattumannen förändrar vår relation till grupper, samhällen, nätverk, teknik och kollektiv makt. Under de kommande årtiondena kommer vi att behöva ställa allt djupare frågor om hur våra gemenskaper organiseras, vem som kontrollerar tekniken och vad mänsklig frihet betyder i ett alltmer sammankopplat samhälle. 

Neptunus i Väduren för in en annan rörelse. Efter den långa vandringen genom Fiskarna söker det andliga en ny form där den personliga erfarenheten får större betydelse. Väduren vill uppleva direkt och frågar inte bara vad traditionen säger, utan vad som känns levande och sant i den egna erfarenheten. 

Uranus i Tvillingarna öppnar samtidigt ett nytt kapitel för kommunikation, språk, kunskap och våra nervsystem. Vi kommer att möta tekniker och former av informationsutbyte som ännu är svåra att föreställa sig. Artificiell intelligens är sannolikt bara början på en betydligt större förändring av hur människan skapar, kommunicerar och bearbetar information.

Men även här behöver vi återvända till Lejonet och hjärtat. Tekniken kan ge oss enorma möjligheter, men den kan inte ersätta hjärtats mänskliga erfarenhet. Information är inte samma sak som visdom och intelligens är inte automatiskt samma sak som medvetande. Ett globalt nätverk blir inte heller automatiskt en mänsklig gemenskap. Det är människan som behöver ge tekniken riktning. Därför blir axeln Lejonet och Vattumannen så central i den större utvecklingen. Vattumannen kan öppna nya system och nätverk, men Lejonet påminner om den levande människan i centrum av dem.

Från de kungliga stjärnorna till ett större kosmiskt perspektiv

Det finns ytterligare ett lager i den här förmörkelseperioden som fascinerar mig, och det är stjärnorna. Södra Noden befinner sig i området kring Regulus, en av de fyra klassiska kungliga stjärnorna. Regulus har sedan antiken förknippats med Lejonets hjärta, värdighet, ledarskap och den kraft som följer med att stå i sitt eget centrum. Det gör symboliken kring Södra Noden ännu intressantare. Vad är verklig kraft? Är det att kontrollera andra, eller är det att kunna stå stadigt i sitt eget ljus utan att behöva göra någon annan mindre? I den tidigare periodtexten blev Regulus en bro mellan Lejonets hjärta och Jungfruns fråga om hur hjärtats sanning faktiskt förkroppsligas i vardagen. 

När vi kommer fram till månförmörkelsen öppnas en annan stjärnhimmel. Fullmånen befinner sig i Fiskarnas område och här finns också den kungliga stjärnan Fomalhaut, som traditionellt har förknippats med vision, ideal och en mer själslig dimension. I månförmörkelsens större stjärnlandskap finns dessutom kopplingar till alfastjärnor i både Cygnus, Svanens konstellation, och Vattumannens konstellation. Jag tycker om att se dessa stjärnor som ytterligare ett symboliskt lager, inte som krafter som bestämmer våra liv. De kan istället fungera som speglar för kvaliteter som människan försökt förstå genom tusentals år.

Det skapar en vacker rörelse genom förmörkelseperioden. Vi börjar vid Regulus och Lejonets kungliga hjärta och förs mot Fiskarnas stora hav och Fomalhauts visionära symbolik. Frågan om vem jag är öppnar sig gradvis mot frågan om vad jag är en del av. Men även när vi riktar blicken mot stjärnorna behöver vi vara kvar på Jorden. Stjärnorna kan inspirera oss och öppna vårt perspektiv, men vårt arbete sker här. Vi har alltid tittat upp mot stjärnorna, samtidigt som våra fötter står på Jorden. Den nya andligheten behöver därför inte födas genom att vi lämnar det mänskliga bakom oss, utan genom att vi fördjupar det.

Stjärnfrön, en annan berättelse om människan

Det känns därför väldigt passande att Stjärnfrön och Stjärnbarnet blir temat i High Vibe Tribe under september. Jag kommer då att tala mer om stjärnfröupplevelsen och det planeras också en livesändning på Zoom där jag kommer att berätta och svara på frågor. Det är en fortsättning på ett område jag arbetat med länge och som nu får allt större utrymme. För mig behöver även stjärnfröperspektivet vara jordnära. Det viktiga är inte att skapa ännu en identitet som skiljer människor åt genom att säga att någon är från Sirius, Plejaderna, Arkturus eller någon annan stjärna. Jag är mer intresserad av vilka kvaliteter dessa stjärnsystem symboliskt kan spegla inom människan och vad de kan bidra med till vår utveckling här på Jorden.

Då blir stjärnorna inte en väg bort från Jorden, utan speglar som hjälper oss att förstå hur mycket som ryms inom människan. Olika stjärnsystem kan symbolisera olika kvaliteter och utvecklingsvägar, men de behöver inte konkurrera med varandra. Precis som människan själv består av många olika sidor kan mänskligheten bära många kompletterande kvaliteter. Det är också där stjärnfrötemat möter den större berättelsen om Vattumannens tid. Mångfalden behöver inte upplösas för att enheten ska kunna växa. En verklig helhet kan istället bestå av många unika delar som lär sig att samverka.

Nya vägar öppnas

Allt detta sammanfaller med en personlig förnyelse i mitt eget liv. Efter många år med smärta och två höftoperationer befinner jag mig nu i en fas där kroppen läker och energin långsamt återvänder. Jag har tidigare skrivit om hur konkret solförmörkelsens tema om förnyelse har blivit för mig. Kroppen börjar kännas annorlunda och det blir allt tydligare att nästa fas inte bara handlar om vad jag ska skapa, utan om hur jag ska leva medan jag skapar det. Det är en viktig skillnad. Jag vill fortsätta utveckla Soul Warrior Energy och allt material som vuxit fram, men utvecklingen behöver vara hållbar och också ge näring tillbaka till livet.

Det känns därför väldigt fint att nya vägar samtidigt öppnas i mitt arbete. Jag kommer att börja skriva regelbundet om astrologi i tidningen Free, som har funnits i 44 år och nu har High Vibe Tribe som ny ägare. Jag fortsätter samarbetet med High Vibe Tribe, Patreon utvecklas vidare och här på hemsidan kommer bloggen att fortsätta vara platsen där jag kan skriva de längre berättelserna om astrologin, människan och den tid vi lever i. Jag ser allt mer dessa olika delar som grenar på samma träd. Astrologin, Sabiansymbolerna, stjärnfrömaterialet, den nya människan och de stora planetcyklerna berättar från olika perspektiv om samma grundläggande resa, människans utveckling och vår möjlighet att bli mer medvetna om både vilka vi är och vilken helhet vi tillhör.

Ett år mellan två portar

När vi blickar framåt behöver vi därför inte fastna vid ett enskilt datum. Solförmörkelsen den 12 augusti öppnade en process och månförmörkelsen den 28 augusti fördjupar den. Under det kommande halvåret fortsätter det som planterades att utvecklas fram till nästa solförmörkelse. Därefter fortsätter den större nodcykeln vidare, och ungefär ett år efter den här augustiförmörkelsen möter vi åter en solförmörkelse vid Södra Noden. Vi rör oss genom olika portar i en betydligt längre utvecklingsprocess, men det betyder inte att vi behöver leva med blicken ständigt riktad mot nästa astrologiska händelse. De stora cyklernas verkliga betydelse visar sig mellan datumen, i hur vi faktiskt lever.

Det är där den större astrologin möter människans vardag. Hur behandlar vi våra kroppar? Hur möter vi varandra? Vad väljer vi att ge vår energi? Vilken teknik skapar vi och hur använder vi den? Vilka gemenskaper bygger vi? Hur mycket av vårt verkliga jag vågar vi uttrycka? Kan vi stå med hjärtat öppet samtidigt som världen förändras omkring oss? 

Solförmörkelsen i Lejonet tände ett nytt ljus och månförmörkelsen i Fiskarna för oss djupare. Pluto i Vattumannen förändrar strukturerna, Neptunus i Väduren öppnar en ny andlig sökprocess och Uranus i Tvillingarna förändrar hur vi tänker och kommunicerar. Noderna i Lejonet och Vattumannen riktar uppmärksamheten mot integrationen mellan individen och helheten, medan stjärnorna fortsätter att lysa över oss precis som de alltid har gjort.

Vi behöver inte lämna Jorden för att möta kosmos, eftersom vi redan är en del av det. Vår uppgift är att låta den insikten få en levande form här, i våra kroppar, relationer, val och sätt att möta världen. Vi kan stå med fötterna på Jorden, hjärtat öppet och blicken mot stjärnorna. Där finns också en bild av den nya människan som jag återkommer till gång på gång. Inte en människa som flyr från det jordiska för att bli andlig, utan en människa som låter ett större medvetande bli allt mer förankrat i det liv hon faktiskt lever.

Affirmation

Jag står stadigt på Jorden och öppnar mitt hjärta för den större utveckling jag är en del av. Jag hedrar det jag har varit, lyssnar till det som vill födas och låter min inre förändring få ta form i det liv jag faktiskt lever.

Med all min kärlek
Ivar Kristoffersson
Soul Warrior Energy